Nightzone
Inget som är värt att kämpa för är lätt. Sakerna man vill ha är alltid svårast att få, precis som att gräset alltid är grönare på andra sidan. Fast egentligen, är det inte bara inbillning? Varför skulle gräset vara bättre någon annan stans? Antagligen för att man är så oerhört dålig på att uppskatta det man faktiskt har, att vara nöjd. Vi borde vara nöjdare folket, inse att vi faktiskt har det bra.
Just nu vill jag bara ha sommar, inte alls kul att sitta uppe sent som jag kommer göra ikväll. Inte på grund av att man har ett fördjupningsarbete att skriva i alla fall. Skulle gärna sitta uppe annars. Gärna på puben i gott sällskap med en öl. Men, jag vet att belöningen kommer sedan, så ja, jag får väl erkänna att jag är rätt nöjd trots allt. Det kunde vara värre, det kan det alltid. Glöm inte det.
/L
Das Grupparbeit
Dessutom är jag så jävla ambivalent. Ibland önskar jag att ens liv redan var förutbestämt och att man aldrig skulle behöva göra några val. Kanske inte så kul, men man riskerar inte att göra val och ta beslut man senare ångrar. Suck.
En kaffe till tack...
/L
Sköna söndag
Igår blev det eurovision. Som vanligt blir Sveriges resultat en "besvikelse". Att folk inte kan inse att vi inte har något att göra i den där tävlingen längre. Först när Sverige flyttar varmare breddgrader och blir granne med typ Makedonien, då kanske vi kan ha en chans igen. Vet egentligen inte ens varför jag blir störd av att länder kompisröstar på varandra, men men.
Besöket på hg var lyckat. Hör inte till vanligheterna att man som lärare är en minoritet av folket, psykologerna dominerade stället igår. Att inte springa in i 200 pers man känner kan vara rätt skönt ibland. Börjar dock bli trött på känslan att alltid ha ett eller flera par ögon på mig konstant som följer minsta förflyttning. Jag kan ta hand om mig själv tack.
Nu ska jag ringa mamma och säga grattis (?) på morsdag.
Sen blir det möte.
/L
TACK!
/L
All världens hunger samlad i mig
Vaknade av telefonen idag igen. På ett sätt är det bra att man har vänner och annat löst folk som ringer och vill prata om dagarna, annars skulle jag nog aldrig vakna. Jag sov med fönstret öppet i natt, bara för att liksom. Sommarkänslorna kom igår kväll. Igen. Hoppas de stannar kvar denna gång. Någon i huset hade också öppnat sitt fönster och spelade musik. U2. Finns sämre musik att ligga och halvsova till. Bättre också för den delen.
Som sagt, sommarkänslorna kom igår. Uteservering och öl, sol och vänner. Trivsel på hög nivå. Hur va det nu, "den namnlösa kvällen"? Bra titel på en kväll, kom kanske inte riktigt till den nivån, men gjorde i alla fall ett tappert försök. Tyckte alla bidrog med en stark insats. Jag förstår dock inte riktigt hur min kropp fungerar. Jag blir aldrig, eller väldigt sällan, bakis. Men idag så... Vad gjorde jag annorlunda igår? Jag drack vatten mellan ölen. What?!? Det ska väl vara bra eller?
Hittade en vilsen själ på väg hem från efterfesten. Lånade ut min soffa. Är väl modersgestalten i mig som gjorde sig påmind igen kanske... haha. Hittade ett fint tack skrivet på ett kaffefilter när jag kom ut i korridoren förut idag. Det var så lite så.
Jag vill så gärna ut i solen och göra något, men orkar inte. På ett sätt är det ändå rätt skönt att bara sitta inne och inte göra någonting också. Just nu i alla fall. Jag trivs. Det har jag inte känt på ett bra tag. Känns bra.
Allt löser sig. Det gör det alltid.
/L
